feliciasellman.blogg.se

Livscykelanalys, Converse Sneaker
Felicia Sellman 9C

Jag bar valt att arbeta med skon Converse, det är en populär sko som är känd världen över för sin klassiska design och är antagligen en sko som kommer fortsätta vara populär eftersom den varit det sedan 1950-talet när företaget startade, än idag är den mycket använd bland befolkningen runtom i världen. Idag ägs företaget av Nike och drivs som deras dotterbolag.
Så därav tänkte jag att det hade varit en artefakt som varit intressant att jobba med och ta reda på mer om, just för att den är så använd och populär. Hur går det egentligen till, från födelsen till graven?
Skon är en Sneaker som allra mest används till vardags och i vissa fall även till sportande, i början var det en basketsneaker som användes flitigt av basketspelare i USA som tyckte att den mjuka gummisulan passade deras sport perfekt. Men idag är det en sko som är välanvänd i de flesta områden, men designen är densamma som för 60 år sedan. En riktig originalsko, kan man säga. Den består till att börja med av en gummisula i botten av skon, färgat tyg till skons kropp, lim för att limma ihop kropp och sula, syntetsnören av flätat garn och metallringarna där snörena snöras. (Se bild). Sedan finns det andra modeller som använder sig av läder eller mocka till skons kropp, men i originalmodellen använder man sig av just tyg och det är den jag valt att fokusera på.

Material
Så, för att tillverka skon krävs det material såklart! Jag har tittat lite närmare på vilka material de använder och vartifrån dessa material kommer.
Vi kan börja med cellgummi-sulan, den har de valt eftersom slitstyrkan är stark mot hårt underlag och den isolerar bra mot kyla och vatten. Att det heter just cellgummi beror på att man punkterat små hål i gummit som släpper in luft och detta gör då gummit mer elastiskt och poröst vilket är mjukare och skönare för den som använder skon. Alltså har man förändrat gummits egenskaper genom att förändra strukturen i det. Här har Converse då tänkt på bekvämlighet för konsumenten, vilket är superbra. Men råvaran till skosulan är faktiskt inte naturligt gummi som utvinns ur saven från träd, utan företaget Converse använder sig av syntetgummi som råvara, det vill säga att det inte är framställt direkt ur mjölksaven från gummiträdet Hevea Brasiliensis som naturgummi är. Detta syntetgummi framställs genom polymerisation av monomerer, det vill säga att att små molekyluppsättningar som t.ex styren och butadien, sätts ihop på något sätt (polymerisation) för att bilda ett material eller ämne. Samma sak som när kolhydraterna i kroppen sätts ihop som ett pärlband och bildar protein, förenklat sagt då.
Just dessa två monomerer (Styren och Butadien) används för att åtstadkomma styrenbutadiengummi (SBR) och även polybutadiengummi (BR). I Converse skosula används syntetgummit SBR. Till viss del är syntetgummit bra, eftersom det har god nöt-och slitbeständighet och bra fysisk hållfasthet och detta i sin tur gör att det tar lång tid innan skosulan skulle gå sönder eftersom materialet som nöts mest mot underlaget vilket innebär en längre användningstid för konsumenterna, detta är ioförsig positivt ekonomiskt eftersom skorna ligger någonstans mellan 600kr-800kr beroende på vart man köper dem. Inte jättedyrt i pengaväg för skor i tyg och gummi som håller i flertal år. Samtidigt som man slipper upptagning av skog för gummiutvinning, vilket i sin tur leder till ökat antal skogar som kan vila från människans oftast skadande händer och kan bidra till det de egentligen skall göra, andas åt oss människor så vi kan fortsätta leva här på jorden. Men självklart kan man ju då fråga sig vilket av naturgummi och syntetgummi som egentligen är snällast och billigast för miljö och samhälle? Jo, råvaran till styrengummit som Converse kommer ursprungligen från naturresursen petroleum som är ett annat ord för råolja. Detta är en naturresurs som är icke förnybar och är påväg att ta slut och eftersom efterfrågan på den runtom i världen är såpass stor redan idag kommer priserna för råoljan att skena framöver vilket skulle leda till höjt pris på skorna eftersom företaget skulle behöva betala mer för materialen de använder, om de i te kan tänka sig att byta still något annat material vill säga. På så sätt är syntetgummit ett dyrt och icke miljövänligt alternativ för både konsumenterna och miljön. Därav kan man ju tänka att det är bättre med naturgummi eftersom det utvinns ur en naturlig råvara, men faktum är att naturgummi endast står för 1/3 av dagens gummitillverkning och har inte alls lika hög toleransnivå mot kyla som syntetgummi har, vilket gör att jag förstår att företaget Converse kanske måste använda sig av syntetgummi för att göra skon så bra och hållbar som möjligt för konsumenten.
Till kroppen använder man sig av färgat textilmaterial, här har Converse återigen tänkt på bekvämligheten för konsumenten och valt just tygskor eftersom tyg kännetecknas med att vara ett material som anpassar sig efter fotens form genom att töja sig då materialet är väldigt mjukt! Textilerna de använder är en form av bomulls-kanvas, ett hårdare och slittåligt tyg som skall tåla påfrestningar från omgivningen. Bomull odlas i varma länder på bomullsplantager, där växer de på bomullsbuskar som skördas några gånger om året. Bomull är ett perfekt material för just Converse-skon och är även det dominerande materialet på textilmarknaden idag. Enligt M.E.S. Guiden har jag valt att analysera konsekvenserna av just bomullsodlingen i tillflödet eftersom det är en sådan stor del av produktionen med både positiva och negativa konsekvenser. Kortsiktigt för individen är det bra med ett jobbtillfälle där man kan tjäna pengar och skapa sig en någorlunda fungerande ekonomi vilket i sin tur leder till att denne individ får möjlighet att kunna utveckla sitt personliga och familjens välstånd med saker som t.ex utbildning till barnen, försörjning med mat, tillgång till rent vatten och sjukvård, tak över huvudet osv. Att kunna ge barnen utbildning är också en sådan individuell förutsättning som sedan hangar hela samhället i form av att fler kan få jobb och dessutom kunna få jobb med bra arbetsvillkor och förhållanden, detta leder i sin tur till ökad ekonomisk tillväxt i dess land som sedan kan användas för att förbättra landet för alla som bor där i form av fler arbetsmöjligheter, bättre löner och arbetsvillkor, bättre infrastruktur och allmänt en stabilare ekonomi. Dessvärre är de negativa konsekvenserna för bomullsodling aningen fler både kortsiktigt och långsiktigt ur alla tre perspektiven (miljö socialt och ekonomiskt). Kortsiktigt för miljön är det inte bra någonstans, eftersom det kräver mycket vatten under odlingsprocessen och nästan endast odlas i länder där tillgången till rent vatten redan är dålig, bomullsodlingen ökar då bristen på vatten vilket i sin tur gör att det blir svårare för människorna som bor där att kunna få sina behov tillgodosedda eftersom vatten är en sådan livsviktig faktor för överlevnad. Behov som sjukvård, sanitet och god hälsa blir mer svåråtkomliga. Men det största problemet för miljön är långsiktigt och handlar om alla bekämpningsmedel de använder, för miljön betyder detta mindre andel fungerande ekosystem som är livsviktiga för den biologiska mångfalden och oss människor som i sin tur kan påverka saker som t.ex pollinering, kompostering, näringskedjorna osv. Men bekämpningsmedlen påverkar också människorna negativt, speciellt bomullsarbetarna som jobbar på åkrarna. De utsätts för undermåliga arbetsförhållanden på fälten när de hela tiden utsätts för oskyddad kontakt med bekämpningsmedlen, detta leder då i sin tur till att många bomullsarbetare blir sjuka och inte klarar av att fortsätta jobba eller behöver sjukvård. Båda delarna kostar samhället väldigt mycket pengar, det är dyrt med sjukvård och slutar de jobba blir deras inkomster inte längre heller en del av landets ekonomiska tillväxt.
Skon består sedan också av syntettextil snören av flätat garn, lim och metallringar där skosnörena flätas ihop men eftersom de är så små delar av skon har jag bestämt mig för att inte gå in speciellt mycket på just denna del då tiden inte heller riktigt räcker till. Gummi och bomull är de två stora materialen i skon och var därför mest relevanta att skriva om!

-Transport & Tillverkning:
Converse har valt att lägga stora delar av sin produktion i Asien i länder som Taiwan och Bagnladesh, vilket är bra med tanke på att många av deras leverantörer har sina industrier där. Detta leder till att transporterna mellan leverantör av material och fabriken där allt sätts ihop till en sko inte blir speciellt långa och desto kortare transporter mellan varje steg i produktionen desto mindre energi och utsläpp hinner vi bruka. Alltså har de allt väldigt samlat på ett och samma ställe, vilket gör att produktionen tar kortare tid och därmed blir effektivare. För företaget är detta också väldigt viktigt eftersom desto kortare transporten är desto billigare blir det för dem att producera skon, vilket är en fördel om de vill ha någon form av vinst inom företaget.
Råvarorna transporteras oftast med lastbil mellan länderna eller i länderna och det är sällan dessa lastbilar drivs på miljövänliga bränslen som t.ex el eller biobränsle utan oftast drivs de på fossila bränslen som bensin och diesel. Även om transporten inte är jättelång så självklart påverkar dessa fossila bränslen miljön ändå, de bidrar bl.a till förorenad luft som är ett av världens många miljöproblem. Detta beror på att mängden CO2 (koldioxid) och mängden avgaser som t.ex svavel som släpps ut blir ett överskott för naturen att hantera, alltså tas de inte upp av något kretslopp och lämnas kvar där de släpptes ut. Men företaget Converse har ändå valt att försöka minska andelen avgaser osv som släpps ut genom att ha kortare transporter som sagt.
Väl framme i fabrikerna är det dags att tillverka olika delar och sätta ihop dem till en sko. Det första man gör är att tillverka yttersidan. Den är naturligtvis gjord av gummi, vilket gör att man först måste värma upp och skära till lagom långa bitar. Sedan pressas sulans form ut i en press. Converse skorna följer fotens klassiska mönster. I det andra steget tillverkas skons innersula. Även den är av gummi, men av en mjukare struktur som ska göra det bekvämt för foten, samtidigt som foten inte ska bli för varm. Dessa sulor skärs ut av en stor skärare, ungefär som när vi använder pepparkaksformar. Den övre delen av skon skärs ut i tyg. En enkel process om görs automatiskt av en maskin. Det första man gör med tyget efter att det blivit skuret till rätt dimensioner är att sätta i hål för skosnörena. Dessa slås i av en maskin samtidigt som Converse skorna får en metallring i varje hål. Det har blivit dags att börja sätta ihop delarna. Först sätter man en fotattrapp i plast på innersulan för att skon ska får rätt form. Sedan lägger man tygdelen över foten och limmar ihop det med den innersulan. Converse skorna börjar nu likna en sko. Sedan limmas den första “listen” fast runt skon för att skydda så att inget kommer in mellan sula och tyget.
Slutligen limmas första den ytter sulan på och man lägger ytterligare en rund “list” kring skon.
I det sista steget snöras skosnörerna i, detta görs numera av en maskin. Sedan förpackas skorna tillsammans med lite papper ner i en kartong.
Utifrån denna redogörelse av tillverkningen kan vi se att en stor del av processen är gjord med hjälp av maskiner, det är egentligen mest förarbetet och att packa ner skor samt frakta dem till butiker som görs av människorna. Ändå har just Converse- fabrikerna fått stor kritik i media, bl.a så hittade jag en artikel på Aftonbladet där det står om hur dåligt personalen behandlas i fabrikerna. Kvinnor som blir kallade hundar, får skor kastade på sig och blir bestraffade genom att bli utlåsta i solen för att de inte hunnit packa ett visst antal skor i tid. Nike's områdeschef för just Conversefabrikerna Hannah Jones säger att hon känner till händelserna men att det inte förekommer regelbundet och tycker därav inte att det inte är ett problem. Dock så har de släppt en internrapport till Aftonbladet som visar att mer än 2/3 av Nike's egna fabriker inte ens uppfyller sina egna säkerhetskrav, vilket säger raka motsatsen till att det inte skulle vara ett problem. Ytterligare ett steg i produktionen som bedrivs på undermåliga arbetsförhållanden för Converses del, att bli behandlad på det viset på fysiskt och phykiskt på sin arbetsplats slutar oftast med ohälsa som är en stor faktor till att människor tillslut inte orkar jobba alls. Vilket är en stor miss om man vill jobba med hållbar utveckling.
När man sedan skall frakta skorna från fabrikerna de tillverkas i till butiker som vi konsumenter handlar i påfrestas miljön med ytterligare utsläpp, med både långa och korta transporter från Asien eftersom varumärket är känt och populärt världen över. Detta påverkar då miljön återigen negativt och bidrar till flertal miljöproblem som t.ex den förstärkta växthuseffekten och förorenad luft.


Jag som konsument, vad kan jag göra?
Ja, vad kan du som konsument egentligen göra? Enligt mig är det nu lätt för mig att stå här och säga att Converse kanske inte haft världens schystaste tillverkning med tanke på hur lite de jobbar med miljön och hållbar och bra arbetskraft. Det såg vi ju bara i vilka material de väljer att använda, råolja och bomull, två krävande och inte speciellt miljövänliga val. Samt hur de väljer att jobba med personalens trivsel, de utsätter arbetarna på bomullsodlingarma för sjukt undermåliga arbetsförhållanden och många av dessa blir sjuka under tiden de arbetar för Converse. För att inte tala om de stackars kvinnorna i fabrikerna som får skor kastade på sig och blir misshandlade phsykiskt av sina chefer i Converses egna fabriker, dessutom vet ägaren Nike om det och väljer fortfarande att strunta i det. Eller att veta om hur stor miljöpåverkan skon du tänker köpa egentligen har, hur många liter vatten det krävs för att producera ett kilo bomull eller hur skorna kommit till din butik. Men hur lätt är det att veta om detta som konsument eller någon annan information om man inte gör hela detta arbete själv? Jo, nästintill omöjligt. För i skorna står det inte om något av detta, det medföljer inte en endaste broschyr eller innehållsförteckning på vad som finns i sneakern, hur de som tillverkat skon haft det på jobbet, hur många människor som var tvungna att bli sjuka för just din sko eller hur skon kommit till din butik. Med ingen information alls är det inte lätt att verka för hållbar utveckling, det vill säga att tillgodo se sina behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Det enda som står om skon är vart den är tillverkad och att den är 100 % återvinningsbar. Självklart ger denna lilla gnutta information oss ett hopp om att företaget på något sätt är intresserade av miljö iallafall och detta kanske för oss som konsumenter spinner vidare och gör att vi tänker att skon måste bestå av bra råvaror och att produktionen varit schysst för både arbetare och miljö. Men med tanke på vad man får fram när man granskar kritiskt noga så behöver detta nödvändigtvis inte stämma överhuvudtaget. Ännu svårare blir det när företaget Nike inte heller har någon speciell information på sin hemsida. Vilket för mig som konsument gör det ännu svårare att försöka verka för en hållbar utveckling. Men om man verkligen vill jobba för detta med just hållbar utveckling är converse kanske inte den bästa skon att köpa eftersom tillgången till information är såpass dålig, om man då inte vill göra en hel sådan här analys vill säga.
Då är det bättre och lättare att t.ex köpa miljömärkta skor som man vet har blivit tillverkade på ett schysst sätt för både kund och arbetare samt att skon inte innehåller massa farliga kemikalier eller är gjord på råvaror som inte verkar tillsammans med hållbar utveckling. Eller att man köper varan från ett företag man vet jobbar mycket med sådant som bra arbetsförhållanden och miljöfrågor. T.ex så pratade jag lite med mammas väninna, hon jobbar på HM som är ett företag som är känt för att jobba mycket med just miljön. Bl.a så är de en del av BCI som står för Better Cotton Initiative, därav tillverkar de bara kläder och skor med bomull som de vet blivit framställt på ett sätt som gynnar både konsument och arbetare. De erbjuder också 100% ekologisk bomull, d.v.s att de inte använt några bekämpningsmedel eller liknande under tillverkningen. HM menar då alltså att desto mer information de kan ge konsumenterna om sådana här samarbeten och riktlinjer inom företaget, desto mer kan deras kunder verka för en hållbar utveckling. För det är vi, konsumenterna, som har makten i våra händer i slutändan när vi står där i butikerna och skall välja vilka skor vi skall köpa.

Användning och återanvändning/
Om du nu som konsument ändå väljer att köpa dessa skor med eller utan information om hur det gått till innan du fick dem, finns det ett par saker du bör tänka på om du vill vara med och verka för hållbar utveckling.
Under tiden vi använder skorna är det ju en stor fördel att skorna kan användas i många olika sammanhang. T.ex kan de användas till vardags men också när man sportar eftersom man valt att designa en snygg sko men gummisula, vilket gjort att skon är relativt mjuk att använda vid mer ansträngande aktiviteter. Därför kan det vara smart att tänka på att kanske inte köpa två par skor, alltså ett par Converse och ett par gympadojjor t.ex, när du kan använda Converse till bådas användningsområden.
Med tanke på att skorna också är gjorda i canvastyg är de skor som är möjliga att tvätta och göra rent, så istället för att köpa ett par nya skor varje gång skorna ser lite slitna ut eller blir smutsiga är det bara att slänga in dem i tvättmaskinen på snabbtvätt så blir de i princip som nya, och nu talar jag av egen erfarenhet. Alla somrar när man stått där med ett par gråleriga Converse som en gång i tiden varit kritvita, efter en tvätt så är de tillbaka till originalskick. Jag slår vad om att en tvätt tar tusen gånger mindre energi, resurser och arbetskraft än att tillverka en ny Converse, det är också mycket enklare för dig som konsument. Du slipper betala massa pengar för en ny sko och ta dig till en återförsäljare av Converse, istället kan du tvätta dina gamla hemma eller på en kemtvätt till exempel. Samtidigt är Converse skorna en väldigt simpel sko, men med slit och hållbara materialval som t,ex syntetgummi håller skorna väldigt länge ändå, så tar man väl hand om den så ska det inte vara några problem att ha skorna länge. Tröttnar man skulle man även kunna lämna in skorna på en second-hand butik där någon annan kan köpa dina skor, istället för att slänga. Där kanske även du kan hitta ett par nya skor, istället för att köpa helt nya och nyproducerade skor.
Efter användning måste skorna också ta vägen någon stans, när Conversen är utslitna och kanske inte går att använda mer över huvudtaget. Många av er kanske bara skulle slänga skorna i soptunnan och vänta på sophämtningen att ta hand om dem , det skulle betyda att de behövde åka en stor dieseldriven lastbil en relativt lång väg för att sedan komma till en soptipp blandat med annat avfall och inget av materialet skulle antagligen kunna bli återvunnet eller hanterat på ett sätt som gynnar både oss människor och miljön eftersom allt avfall endast bränns tillsammans här. Här kan man också diskutera hur många energikällor som krävs bara för sophämtningen hemma hos dig till soptippen, t.ex så krävs det någon form av drivmedel för sopbilarna. Det är oftast fossila bränslen så som diesel eller bensin, som jag tidigare berättat bidrar dessa två ämnen mycket till bl.a den globala uppvärmningen genom sina ohållbara koldioxidutsläpp. Detta beror på att dessa bränslen är bränslen som inte är en del av kolets kretslopp på jorden eftersom de legat pressade under jorden i tusentals år innan de kan användas, detta leder då till att när vi använder bränslet så släpps denna mängd CO2 ut i luften och blir en överbliven del som kolets kretslopp inte kan ta upp. Dessa höga mängder koldioxid bidrar sedan i sin tur till att temperaturen stiger och att klimatet blir allmänt varmare, i längden kan detta få följder som översvämningar då isarna smälter, förorenad luft och förorenade sjöar och hav, bara för att någon skall hämta dina skor med en stor lastbil. Inte direkt klimatsmart hantering av avfallet, om du frågar mig.
Men om du nu som konsument vill verka för hållbar utveckling och det inte går att använda skorna mer, kanske du exempelvis skulle kunna ta skorna till en återvinningscentral där de kan hjälpa dig att sortera upp de olika materialen som finns i skon för att sedan kanske kunna använda detta material till en annan artefakt, en artefakt av samma typ eller någon annan form av utvinning. På återvinningscentralerna separeras de olika delarna från varandra igen och delas upp i olika sorteringsavdelningar. Syntetgummit i en, tygcanvasen i en, syntetsnörerna i en och metallringarna i en, på så sätt får återvinningscentralen ut så mycket som de kan av återvinningen av materialet istället för att återvinna allt på samma gång då massan av det antagligen skulle bli obrukbar som på soptipparna då alla material kräver olika former av förbränning/återvinning. Syntetgummit och textilen, samt snörena skulle behöva förbrännas eftersom de inte går att återvinna, alltså räknas de som brännbart avfall. Men att de inte går att återvinna behöver inte vara en dålig sak, vid förbränningen kan man ta vara på den energi som utvinns och omvandla den till bl.a värmeenergi som kan användas till saker som fjärrvärme, alltså tar vi ändå vara på energin och de resurser som använts till skon genom att omvandla materialet till något nytt som vi människor kan nyttja. Vilket definitivt är en stor bidragande faktor till hållbar utveckling, att ta vara på allt vi använder för jordens resurser räcker inte i all evighet.

Källkritik;
Jag har valt att endast arbeta med källor som jag vet är trovärdiga och relevanta för sitt område, helst av allt har jag velat ha sidor som är specialiserade inom sitt område och vet vad de pratar om. Eftersom arbetet handlade om hållbar utveckling till stor del, har jag arbetat mycket med källan WWF.se, det är en organisation som skapat en hemsida för att göra världens befolkning mer upplysta på just det här med vad hållbar utveckling är och vad vi människor måste göra för att arbeta mer med detta innan det är försent. T.ex så hittade jag all min information om bomullsodlingen där, vilket var en av de största tillflödena jag analyserade. Med hjälp av källor som är duktiga på fakta som wikipedia.org , kunde jag dessutom dubbelkolla informationen de gav mig och allt verkade stämma vilket gav mig en känsla om att det de skrev var trovärdigt då Wikipedia kollas varje gång det skrivs något nytt av experter. Även att WWF.se har en ".se" Domän gör källan extra trovärdig, eftersom det då är en nationell källa. Samt att det alltid står vem som skrivit texterna och när den blivit publicerad, då kan man lätt ta kontakt med denna om det skulle vara något jag tycker verkar skumt.


http://www.sysav.se/Privat/Atervinningscentraler/

http://www.sysav.se/Privat/Sorteringsguiden-for-hushall/

https://tablet.hm.com/se/customer-service/faq/our-responsibility

http://faktatexter.se/converse

http://www.wwf.se/vart-arbete/vatmarkersotvatten/vattenfotavtryck/1128210-bomull-1a-sida

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Bomull

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Syntetiskt_gummi

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article13319040.ab
http://www.wwf.se/naturvaktarna/spn/sid%20skor/pdf%20skor/SKOR_fakta.pdf